 |
|
|
 |
|
|
|
 |
 Så blev det.
Vill här berätta litet om mig själv.
Är en pensionär som har fått leva ett fantastiskt liv även om det inte i andras ögon kanske verkar särskilt märkvärdigt.
Har fått en underbar "gåva" i form av 8 stycken fina barn, 18 barnbarn och hitentills 3 barnbarnsbarn. Tyvärr förlorade vi yngsta sonen och brodern vid 18 års ålder då han fick en stor hjärnblödning som ledde till död. Detta hände för nu 17 år sedan men att förlora ett barn är något som man aldrig kommer över och inte heller hans syskon, eftersom han ju var väldigt efterlängtad efter 5 flickor på rad. Men är man kristen så vet man att vi får träffas igen en gång på andra sidan.
Att det blev så många barn för mig beror på att jag fick tvillingar 2 ggr. Alla flickor, men har även de två äldsta barnen kvar i livet som är fina pojkar.
Mitt arbetsföra liv har till stor del bestått av tunga arbeten som väl mer hade passat för en man, vilket jag har känt mig som i hela mitt liv. Alltså född man i en kvinnokropp. Men jag är ändå tacksam för att jag fått uppleva det här med alla barnafödslar och omsorg om dem till uppväxande fina unga människor.
Nu på äldre dár har jag fullt upp med koloniarbetet, kyrkoarbete och körsång mm. Och även från hösten -11 handledare på Seniornet.
Barnen har sina egna familjer och man träffas ibland vid jul, födelsedagar och dylikt. Eftersom vi är en så stor familj är det litet svårt att träffas alla på en gång, men vid bröllop, dop och dylikt blir det ju ändå så.
Hoppas få leva ett antal år än och orka fortsätta med allt jag tagit mig för med.
Mitt valspråk är "Livet blir som man gör det" och så är det nog. Man ska ta dagen som den kommer, se frammåt men även bakåt ibland på både sorg och glädje.
Mamma med sina tvillingpar.
Äldste sonen Anders.
Näst äldste sonen Lars. Näst äldste sonen Lars.
Hanna mellandotter (mellan tvillingparen)
Vår käre Jens. Jens som inte finns hos oss längre, men lever i våra hjärtan.
Fyra generationer.
|
|
|
|